Författare: Emilia Bröms Axelsson

För inte ens en vecka sedan plockade jag trattkantareller i skogen intill vårt hus. Idag ligger ett vitt snötäcke över landskapet. Jag har den stora turen att ha naturen nära. Här ute på landet samsas vi, bönder, skogsbrukare, hundägare, sommargäster, småbarnsfamiljer och naturfantaster. Och så alla djur, fåglar och allt som växer förstås. Det är många olika intresse och ändamål med att befinna sig just här. Vi måste alla respektera varandra för att kunna samexistera på att tryggt sätt. Även om det viktigaste syftet för mig med att bo här är lugnet, den uppvuxna skogens atmosfär och skatter, så är det inte bondens syfte (åtminstone inte inom ramen för hans yrke). Jag måste anpassa mig efter att traktorer åker skytteltrafik vissa delar av året, och att en del av träden i ”min skog” plockas ut. Jag bygger trots allt mitt kommande hönshus i trä, och eldar med ved i min kakelugn, så även jag gör mitt indirekta uttag, fast ur någon annans skog.

Jag tror på dialogen. Mellan grannar, mellan kollegor i branschen och olika intressegrupper. Det är nog också därför jag tror på vårt nätverk. Vi skapar utrymme för dialog och utbyte mellan olika aktörer på marknaden. Man kan se dem som konkurrenter förstås, men i det gemensamma certifieringsarbetet strävar de mot samma mål. Och alla vinner på att samtliga parter lever upp till kraven. Man kan känna en större trygghet i det man gör, men också bidra till en gemensam bild av trovärdighet för certifieringssystemen. Kanske kan man även skapa en gemensam dialog med helt andra intressegrupper, när man har varandra? När man ser att även andra börjat snegla på nya vägar, funnit nya lösningar och luftar nya idéer.

Det finns något som kallas för ”lägereldsfaktorn”. Människan har länge sett en samling runt lägerelden som en naturlig plats för samtal, reflektion och gemenskap. Jag tror att vi måste hitta utrymmen i vår snabba, digitala och inte alltid så genomtänkta kommunikation som ger mer tid till reflektion. Först då finns tillräcklig plats för att ta in även andras visdom och världsbild. Hur skapar vi tillfällen för denna typ av informella, djupare och mer reflekterande dialog?

Seoses nätverk är i huvudsak digitalt, men en gång om året försöker vi träffas fysiskt. Kommande träff i februari har som fokus att titta på kommande standardrevisioner, lära oss mer om alternativa sätt att bruka våra skogar, och möjligheten till dialog med andra aktörer inom certifieringen. Jag hoppas att denna träff ska få lägereldsfaktor.

/Emilia Bröms Axelsson, verksamhetsledare Seose i Sverige

Debatten om skogen rullar vidare. Är skogen en del av lösningen på klimatfrågan, och i så fall på vilket sätt? Genom att brukas eller stå kvar? Eller båda delarna? Både frågorna och de olika svaren är många, men inte alltid samstämmiga.

Från EUs förhandlingsbord har vi under året fått den numera klubbade Avskogningsförordningen som är att se som en uppdatering av tidigare Timmerförordningen. Den nya lagstiftningen adresserar ett i flera delar av världen allvarligt problem med avskogning, och omfattar fler råvaror än timmer och träfibrer. Numera ingår också palmolja, nötkreatur, soja, kakao och gummi, samt givetvis produkter som baseras på dessa råvaror. Vad som också förändrats är att den som säljer dessa produkter inom, eller exporterar från EU, ska kunna visa att det har skett utan att mark avskogats eller att produkten gett upphov till utarmning av skogar. I praktiken innebär det att viss typ av information ska inhämtas och föras vidare, och vara fortsatt spårbar i leverantörsleden.

Så som spårbarhetsstandarderna för PEFC och FSC ser ut idag, kan det komma att bli väldigt omfattande ursprungsinformation som måste föras vidare om man har t.ex. en pappersprodukt med många potentiella upptagningsområden och arter. Idag arbetar respektive certifieringssystem på olika hjälpmedel och verktyg för att underlätta denna informationsöverföring.

Seose följer utvecklingen av PEFCs och FSCs standarder, men nära relaterad lagstiftning, andra standarder och annat som är av intresse för våra medlemmar ingår också i vår omvärldsbevakning. Förutom Avskogningsförordningen ser vi t.ex. till att bevaka utvecklingen av LULUCF (Land Use, Land Use Change and Forestry), Nature restoration regulation, taxonomiförordningen och standarder så som ISCC och SBP.

Det är nog bäst att vi sätter fart, för det händer mycket nu!

/Emilia Bröms Axelsson

Välkomna tillbaka från semestern! Eller så är ni inte riktigt igång än. Seoses kontor verkar ha prickat in precis då sommaren tog slut, i alla fall temperaturmässigt. I måndags när datorn skulle plockas fram igen fick även ulltofflorna komma upp ur sin låda. Men allt regnande har åtminstone gjort så att man hittar svamp vart man än går i skogen. Nästan så att de vuxit lite för snabbt, men hinner inte riktigt med.

Hösten kommer bjuda på nya, intressanta nätverksträffar. Både utbildningar och frågestunder är redan inbokade, du hittar mer om detta under rubriken ”Nätverksträffar”. Vi kommer tillbaka från ledigheten till många nyheter både från FSC och PEFC, men även en publicerad Avskogningsförordning. Den kommer nätverket givetvis att fortsätta fördjupa sig i, redan på nästa nätverksträff.

På återhörande under hösten!

/Emilia Bröms Axelsson

De Globala målen består av 17 mål för en hållbar utveckling. Tanken med målen är att uppnå ambitiösa resultat så som att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor i världen, att främja fred och rättvisa och att lösa klimatkrisen. För att n dessa mål behöver det vara tydligt vilka steg som behöver tas på vägen. Vi tror att certifiering och hållbart brukande av skogen kan bidra för att uppnå fler delmål som är kopplat till de globala målen. Betydelsen av den certifierade skogens råvaror och vad det kan bidra till är därför något vi gärna diskuterar. Vi vet nämligen att certifieringen – och kanske särskilt spårbarhetscertifieringen som hamnar längre ifrån själva skogen – ibland kan känns som ett enda stort måste. När man frågar ett företag varför de har en FSC- och/eller PEFC-certifiering så svarar många: För att marknaden kräver det. Men är det verkligen därför? Vad är det som egentligen motiverar oss människor?

• 

Bodel Norrby och Anneli Sandström pratade om just detta vid vår nätverksträff i Uppsala. Allt i kontexten FSC- och PEFC-certifiering. Seoses nätverksmedlemmar fick en genomgång av vad som utmärker bra mål och vad som motiverar oss människor att nå dem. Vilka grundläggande psykologiska behov har vi, och hur kan ökad kunskap kring detta hjälpa mig i min roll på arbetsplatsen? Genom att känna oss kompetenta för uppgiften, ha tillräcklig frihet i utförandet men också samhörigheten med andra har vi större förutsättning att trivas med vårt arbete. Om jag får möjlighet att se vad mitt arbete gör för skillnad både på min egen arbetsplats, men kanske också hur detta bidrar till att komma ett steg närmare att uppnå de globala målen, så kan det verka som ett starkt inre ”varför” till att man som företag valt att certifiera sig. Att kunna svara på varför man väljer att göra som man gör, och inte bara hur man gör det, tror vi är avgörande för ett framgångsrikt företagande.

Utöver denna inspirationsföreläsning kring motivation berördes även resultatet från senaste FSC General Assembly, avvikelsehantering och orsaksanalyser, plus att vi givetvis hade det väldigt trevligt!

Nyfiken på att bli medlem i ett givande nätverk för spårbarhetscertifierade företag? Kontakta oss direkt på support@seose.se!

/Emilia Bröms Axelsson

År 2023 är uppstartat. Nya lagar och krav träder i kraft, det gamla är sammanfattat och avslutat. Eller fungerar som underlag för vad som komma skall. I många verksamheter startar året med olika typer av kick-offer eller konferenser där det kommande verksamhetsårets inriktning ska stakas ut.

För Seoses del rullar vi igång året med en fysisk träff närmast i planeringen, där vi hoppas på många givande och intressanta diskussioner kring implementering av standarderna. Men framförallt hoppas i alla fall jag personligen på många intressanta utbyten nätverksmedlemmarna emellan. För ett nätverk är i första hand en möjlighet till just nätverkande, även om vi i detta nätverk ofta finner många nyheter och förändringar från både FSC och PEFC som vi behöver bryta ner och förmedla på att bra sätt. Där finns vi experter som ett slags kunskapsbank och filter av information till medlemmarna. Men när det gäller implementering, problemlösning, best practice och att tänka nytt, där är definitivt medlemmarna själva den bästa resursen. Vad ett standardkrav innebär i teorin är en sak, men att omsätta det på det bästa, mest givande och effektiva sättet i verksamheten, där är verksamhetsutövarna själva experter.

Och ju fler medlemmar vi blir, desto större utbyte kommer nätverket naturligtvis att ha. Så målsättning för Seose det här året är tillväxt. Vi vill bli fler! Men våra medlemmar är redan nu väldigt nöjda med sitt medlemskap. Det visar den medlemsundersökning vi gjort i slutet av 2022, där medlemmarna själva anger 8,5/10 i snitt för hur troligt det är att de skulle rekommendera Seoses nätverk till någon annan. Underbart! Vilken fantastisk input att både få avsluta 2022 och kliva in i 2023 med.

Om du som läser det här känner någon som borde känna till detta nätverk, och rent av borde vara medlem: se då till att tipsa om möjligheten att prova på nätverket. Det går att göra oavsett vilken typ av nätverksträff det är; fysisk träff, digital utbildningsträff eller digitala frågestund. Vill du veta mer om den möjligheten, maila bara support@seose.se.

Nu ska jag fira med en (egentligen alldeles för tidig) semla.

/Emilia Bröms Axelsson

Vi är många som har skogen som en del av våra liv. En del har den som arbetsplats, andra nyttjar dess resurser i form av virke, biobränsle, svamp och blåbär, eller produkter från skogen längre ner i värdekedjan så som byggmaterial, inredning, papper och förpackningar. Dessutom påverkas vi alla av skogens tjänster så som fotosyntes, kolsänka, vattenrening, översvämningsskydd och mycket annat. Förutom dessa enormt viktiga resurser har skogen också mjuka värden, där vi nyttjar den för rekreation på olika sätt. I en studie av en forskare från Group for Environmental Neuroscience har man kunnat påvisa de positiva effekterna av att vistas i skogen. Man jämförde hur stressaktiviteten i amygdala påverkades av en timmes skogspromenad jämfört med en timmes promenad i stadsmiljö. De personer som fått promenera i skogen hade en tydligt positiv effekt. Det här är vi ju förstås många skogs- och naturälskare som redan visst, bara på vår egen känsla.

Så efter en lång arbetsdag vid datorn ska det nu bli skönt att komma ut på en runda i närliggande skog. Hoppas även du får komma ut lite i naturen idag!

Vid tangenterna: Emilia Bröms Axelsson, verksamhetsledare vid Seose i Sverige

Du kan läsa mer om studien här.

Idag är det den sista oktober, och redan imorgon går vi in i årets näst sista månad. Schemat är fullmatat med digitala frågestunder, interna revisioner för Seoses medlemmar och mycket annat. Tiden har gått snabbt och planeringen för nästkommande års nätverksträffar är redan igång. Men innan dess har vi en fysisk nätverksträff i Uppsala 14-15 november (yes, äntligen!). Vi kommer fördjupa oss i aktuella rubriker så som FSC och PEFC General Assembly, praktiska skillnader i den redan gällande FSC Trademark-standarden, vad som gäller för markomvandling inom ramen för spårbarhetsstandarden och FSC Controlled wood. Dessutom väntar besök från Ecotype (läs mer på www.ecotype.se) som visar sina digitala verktyg, workshops och diskussioner.

Den som ännu inte är medlem kan bli det redan idag och få möjlighet att ta del av denna nätverksträff, eftersom medlemskap för 2022 nu ingår vid tecknande av medlemskap för 2023!

Kontakta oss direkt om du är nyfiken. Att bli medlem är enkelt, och du får snabbt tillgång till alla fördelar som nätverket innebär. Lär mer under ”Bli medlem”.

/Emilia Bröms Axlsson

Det har hänt mycket gällande artskyddet i skogen de senaste åren. Skogsstyrelsen har gått ut i ett pressmeddelande där man konstaterar att ”skogsägare behöver ta mer hänsyn till fridlysta arter”. Till exempel behöver hänsyn tas till samtliga fågelarter. Anledningarna till detta är främst vägledande domar som fallit både i Sverige men också i EU. Det ska bli väldigt spännande att följa utvecklingen och hur detta kommer påverka inte bara skogsägare utan även den industri som är i behov av ett jämnt inflöde av råvara från skogen. Vi lär få anledning att återkomma till detta!

För oss odlingsentusiaster är de första fröerna redan satta och några har t.o.m. redan grott (hos mig har de första chiliplantorna tittat upp). Solen har redan börjat värme i några delar av landet, även om den riktiga varmvåren dröjer ganska länge än. Under tiden jobbar vi vidare med alla nyheter inom ramen för FSC och PEFC, exempelvis nytillkomna standardkrav och uppdaterade regler för användning av trademarks. Vårens nätverksträffar kommer vara fullspäckade med matnyttigt, var så säkra!

/Emilia Bröms Axelsson

Nu är det snart dags för årets första nätverksträff den 3 februari. Vi hade hoppats på att träffas fysiskt, men så blir det inte. Även vi måste så klart anpassa oss efter rådande pandemiläge, så vi får ta det litet längre fram. Det kommer ändå att bli trevligt och, som vi hoppas, inspirerande att träffas digitalt!

Är du inte med i nätverket ännu och skulle vilja prova på, så kan du vara med under vår träff mot en avgift som vi drar av om du sen bestämmer dig för att ansluta dig och företaget.

Hör av dig till support@seose.se om du är intresserad!

Som medlem i nätverket hade du fått ta del av en genomgång av de nya uppdaterade standardversionerna, vilka skillnaderna är och hur nya standardkrav ska tolkas och implementeras. Det här är bara en liten del av det som ingår i medlemskapet hos Seose i Sverige.

Vill du veta mer om nätverket? Missa då inte våra korta lunchpresentationer 11 respektive 17 januari kl 12. Anmäl dig till support@seose.se.

Seoses experter vill passa på att tacka alla medlemmar för det gångna året och önskar en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!