Blogg

Vi var många som höll andan under gårdagen i väntan på ett eventuellt besked. Skulle Avskogningsförordningen (EUDR) skjutas upp 12 månader eller inte? Sedan kom nyheten om att jo, man hade röstat ja för att skjuta upp införande 12 månader framåt, men man hade även röstat ja för en rad förändringar. Om man inte hinner att formellt bearbeta och godkänna alla dessa delar, kan EUDR som den nu är skriven komma att börja gälla skarpt vid årsskiftet, för att sen skjutas upp och förändras. Snacka om dimridå!

Så vad händer nu?

EUDR trädde i kraft i april 2023, och börjar gälla 31 december 2024. EU-kommissionens förslag om att skjuta upp implementeringen 12 månader skulle formellt sett bara röstas igenom, för att sedan antas. Nu, när man även lagt fram önskemål om förändringar (där 8 stycken röstades igenom) innebär detta att förordningen behöver tas igenom den så kallade trilogen, en process som kan vara tidskrävande. Förslaget om 12 månaders senareläggning var redan godkänt av Rådet, men nu måste man alltså även gå igenom de nya förslagen för godkännande. I praktiken innebär detta alltså att nuvarande skrivningar kan hinna träda i kraft vid årsskiftet, innan man klubbat igenom dessa förändringar. En av de förändringar som röstades igenom var förslaget om att införa s.k. ”riskfria” länder. Med detta menas att vissa länder skulle kunna få statusen ”riskfria” (eller ”no risk”), och mer eller mindre undantas från de flesta krav och kontroller.

Kommer Sverige bli ett ” no risk”-land?

För att bli ett riskfritt land enligt förslaget, ska man uppfylla följande 3 kriterier:

1. Stabil eller ökande skogsareal jämfört med 1990
2. Landet har skrivit under Parisavtalet och internationella konventioner om mänskliga rättigheter
3. Landet ska ha lagstiftning om skogsbevarande och mot avskogning som efterlevs och övervakas

Det är möjligt att man från EU-kommissionen skulle kunna bedöma Sverige som ett ”no risk”-land, men det finns inga garantier. Fler detaljer kring bedömningskriterier behövs för att göra en säkrare bedömning, även om det fortfarande skulle vara en gissning. Antas detta förslag, och om Sverige inte skulle anses som ett riskfritt land, skulle detta kunna ge tuffa konkurrensnackdelar för Sverige.

Ingen rast, ingen ro

De verksamhetsutövare och handlare som idag omfattas av förordningen behöver nu fortsätta sina förberedelser och vara beredda att efterleva nuvarande förordning till nyår. Nya besked kan teoretiskt sett komma i sista stund, men det är inget man kan räkna med.

Seose söker fler härliga medarbetare. är det kanske du? Läs mer i annonsen på Skogligajobb.se.

En hektisk vår har passerat, blev till sommar, och nu har även den (i alla falla snart) passerat. Mycket står för dörren under hösten, med många projekt, ständig nyhetsbevakning och spännande utmaningar. Vi kommer utöver certifieringarna ha mycket fokus på alla uppdateringar som kommer rörande Avskogningsförordningen (EUDR). Våra medlemmar har mycket frågor på detta område, och vi försöker tillgodose även detta behov av kunskap.

Har ni länge varit nyfikna på nätverket är det absolut läge att bli en del av det i höst. Bra hör av er till mig så berättar jag mer!

Nu närmar sig jul- och nyårshelgen med stormsteg, och vi är många som försöker bocka av så mycket som möjligt inför en kortare eller lite längre ledighet. Man kan känna ett behov av att avsluta saker inför att ett nytt år ska komma. Summera, reflektera och analysera. Om man nu hinner. Inget fel i det såklart, men viktigt att komma ihåg att tidsavgränsningar så som ”ett år” som passerat inte betyder att vi måste stanna upp och starta om, utan tillvaron rullar på framåt. Det är bara att följa med!

Vi ses på andra sidan det nya året. Med business as usual!

/Emilia Bröms Axelsson

För inte ens en vecka sedan plockade jag trattkantareller i skogen intill vårt hus. Idag ligger ett vitt snötäcke över landskapet. Jag har den stora turen att ha naturen nära. Här ute på landet samsas vi, bönder, skogsbrukare, hundägare, sommargäster, småbarnsfamiljer och naturfantaster. Och så alla djur, fåglar och allt som växer förstås. Det är många olika intresse och ändamål med att befinna sig just här. Vi måste alla respektera varandra för att kunna samexistera på att tryggt sätt. Även om det viktigaste syftet för mig med att bo här är lugnet, den uppvuxna skogens atmosfär och skatter, så är det inte bondens syfte (åtminstone inte inom ramen för hans yrke). Jag måste anpassa mig efter att traktorer åker skytteltrafik vissa delar av året, och att en del av träden i ”min skog” plockas ut. Jag bygger trots allt mitt kommande hönshus i trä, och eldar med ved i min kakelugn, så även jag gör mitt indirekta uttag, fast ur någon annans skog.

Jag tror på dialogen. Mellan grannar, mellan kollegor i branschen och olika intressegrupper. Det är nog också därför jag tror på vårt nätverk. Vi skapar utrymme för dialog och utbyte mellan olika aktörer på marknaden. Man kan se dem som konkurrenter förstås, men i det gemensamma certifieringsarbetet strävar de mot samma mål. Och alla vinner på att samtliga parter lever upp till kraven. Man kan känna en större trygghet i det man gör, men också bidra till en gemensam bild av trovärdighet för certifieringssystemen. Kanske kan man även skapa en gemensam dialog med helt andra intressegrupper, när man har varandra? När man ser att även andra börjat snegla på nya vägar, funnit nya lösningar och luftar nya idéer.

Det finns något som kallas för ”lägereldsfaktorn”. Människan har länge sett en samling runt lägerelden som en naturlig plats för samtal, reflektion och gemenskap. Jag tror att vi måste hitta utrymmen i vår snabba, digitala och inte alltid så genomtänkta kommunikation som ger mer tid till reflektion. Först då finns tillräcklig plats för att ta in även andras visdom och världsbild. Hur skapar vi tillfällen för denna typ av informella, djupare och mer reflekterande dialog?

Seoses nätverk är i huvudsak digitalt, men en gång om året försöker vi träffas fysiskt. Kommande träff i februari har som fokus att titta på kommande standardrevisioner, lära oss mer om alternativa sätt att bruka våra skogar, och möjligheten till dialog med andra aktörer inom certifieringen. Jag hoppas att denna träff ska få lägereldsfaktor.

/Emilia Bröms Axelsson, verksamhetsledare Seose i Sverige

Debatten om skogen rullar vidare. Är skogen en del av lösningen på klimatfrågan, och i så fall på vilket sätt? Genom att brukas eller stå kvar? Eller båda delarna? Både frågorna och de olika svaren är många, men inte alltid samstämmiga.

Från EUs förhandlingsbord har vi under året fått den numera klubbade Avskogningsförordningen som är att se som en uppdatering av tidigare Timmerförordningen. Den nya lagstiftningen adresserar ett i flera delar av världen allvarligt problem med avskogning, och omfattar fler råvaror än timmer och träfibrer. Numera ingår också palmolja, nötkreatur, soja, kakao och gummi, samt givetvis produkter som baseras på dessa råvaror. Vad som också förändrats är att den som säljer dessa produkter inom, eller exporterar från EU, ska kunna visa att det har skett utan att mark avskogats eller att produkten gett upphov till utarmning av skogar. I praktiken innebär det att viss typ av information ska inhämtas och föras vidare, och vara fortsatt spårbar i leverantörsleden.

Så som spårbarhetsstandarderna för PEFC och FSC ser ut idag, kan det komma att bli väldigt omfattande ursprungsinformation som måste föras vidare om man har t.ex. en pappersprodukt med många potentiella upptagningsområden och arter. Idag arbetar respektive certifieringssystem på olika hjälpmedel och verktyg för att underlätta denna informationsöverföring.

Seose följer utvecklingen av PEFCs och FSCs standarder, men nära relaterad lagstiftning, andra standarder och annat som är av intresse för våra medlemmar ingår också i vår omvärldsbevakning. Förutom Avskogningsförordningen ser vi t.ex. till att bevaka utvecklingen av LULUCF (Land Use, Land Use Change and Forestry), Nature restoration regulation, taxonomiförordningen och standarder så som ISCC och SBP.

Det är nog bäst att vi sätter fart, för det händer mycket nu!

/Emilia Bröms Axelsson

Välkomna tillbaka från semestern! Eller så är ni inte riktigt igång än. Seoses kontor verkar ha prickat in precis då sommaren tog slut, i alla fall temperaturmässigt. I måndags när datorn skulle plockas fram igen fick även ulltofflorna komma upp ur sin låda. Men allt regnande har åtminstone gjort så att man hittar svamp vart man än går i skogen. Nästan så att de vuxit lite för snabbt, men hinner inte riktigt med.

Hösten kommer bjuda på nya, intressanta nätverksträffar. Både utbildningar och frågestunder är redan inbokade, du hittar mer om detta under rubriken ”Nätverksträffar”. Vi kommer tillbaka från ledigheten till många nyheter både från FSC och PEFC, men även en publicerad Avskogningsförordning. Den kommer nätverket givetvis att fortsätta fördjupa sig i, redan på nästa nätverksträff.

På återhörande under hösten!

/Emilia Bröms Axelsson

De Globala målen består av 17 mål för en hållbar utveckling. Tanken med målen är att uppnå ambitiösa resultat så som att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor i världen, att främja fred och rättvisa och att lösa klimatkrisen. För att n dessa mål behöver det vara tydligt vilka steg som behöver tas på vägen. Vi tror att certifiering och hållbart brukande av skogen kan bidra för att uppnå fler delmål som är kopplat till de globala målen. Betydelsen av den certifierade skogens råvaror och vad det kan bidra till är därför något vi gärna diskuterar. Vi vet nämligen att certifieringen – och kanske särskilt spårbarhetscertifieringen som hamnar längre ifrån själva skogen – ibland kan känns som ett enda stort måste. När man frågar ett företag varför de har en FSC- och/eller PEFC-certifiering så svarar många: För att marknaden kräver det. Men är det verkligen därför? Vad är det som egentligen motiverar oss människor?

• 

Bodel Norrby och Anneli Sandström pratade om just detta vid vår nätverksträff i Uppsala. Allt i kontexten FSC- och PEFC-certifiering. Seoses nätverksmedlemmar fick en genomgång av vad som utmärker bra mål och vad som motiverar oss människor att nå dem. Vilka grundläggande psykologiska behov har vi, och hur kan ökad kunskap kring detta hjälpa mig i min roll på arbetsplatsen? Genom att känna oss kompetenta för uppgiften, ha tillräcklig frihet i utförandet men också samhörigheten med andra har vi större förutsättning att trivas med vårt arbete. Om jag får möjlighet att se vad mitt arbete gör för skillnad både på min egen arbetsplats, men kanske också hur detta bidrar till att komma ett steg närmare att uppnå de globala målen, så kan det verka som ett starkt inre ”varför” till att man som företag valt att certifiera sig. Att kunna svara på varför man väljer att göra som man gör, och inte bara hur man gör det, tror vi är avgörande för ett framgångsrikt företagande.

Utöver denna inspirationsföreläsning kring motivation berördes även resultatet från senaste FSC General Assembly, avvikelsehantering och orsaksanalyser, plus att vi givetvis hade det väldigt trevligt!

Nyfiken på att bli medlem i ett givande nätverk för spårbarhetscertifierade företag? Kontakta oss direkt på support@seose.se!

/Emilia Bröms Axelsson

År 2023 är uppstartat. Nya lagar och krav träder i kraft, det gamla är sammanfattat och avslutat. Eller fungerar som underlag för vad som komma skall. I många verksamheter startar året med olika typer av kick-offer eller konferenser där det kommande verksamhetsårets inriktning ska stakas ut.

För Seoses del rullar vi igång året med en fysisk träff närmast i planeringen, där vi hoppas på många givande och intressanta diskussioner kring implementering av standarderna. Men framförallt hoppas i alla fall jag personligen på många intressanta utbyten nätverksmedlemmarna emellan. För ett nätverk är i första hand en möjlighet till just nätverkande, även om vi i detta nätverk ofta finner många nyheter och förändringar från både FSC och PEFC som vi behöver bryta ner och förmedla på att bra sätt. Där finns vi experter som ett slags kunskapsbank och filter av information till medlemmarna. Men när det gäller implementering, problemlösning, best practice och att tänka nytt, där är definitivt medlemmarna själva den bästa resursen. Vad ett standardkrav innebär i teorin är en sak, men att omsätta det på det bästa, mest givande och effektiva sättet i verksamheten, där är verksamhetsutövarna själva experter.

Och ju fler medlemmar vi blir, desto större utbyte kommer nätverket naturligtvis att ha. Så målsättning för Seose det här året är tillväxt. Vi vill bli fler! Men våra medlemmar är redan nu väldigt nöjda med sitt medlemskap. Det visar den medlemsundersökning vi gjort i slutet av 2022, där medlemmarna själva anger 8,5/10 i snitt för hur troligt det är att de skulle rekommendera Seoses nätverk till någon annan. Underbart! Vilken fantastisk input att både få avsluta 2022 och kliva in i 2023 med.

Om du som läser det här känner någon som borde känna till detta nätverk, och rent av borde vara medlem: se då till att tipsa om möjligheten att prova på nätverket. Det går att göra oavsett vilken typ av nätverksträff det är; fysisk träff, digital utbildningsträff eller digitala frågestund. Vill du veta mer om den möjligheten, maila bara support@seose.se.

Nu ska jag fira med en (egentligen alldeles för tidig) semla.

/Emilia Bröms Axelsson

Vi är många som har skogen som en del av våra liv. En del har den som arbetsplats, andra nyttjar dess resurser i form av virke, biobränsle, svamp och blåbär, eller produkter från skogen längre ner i värdekedjan så som byggmaterial, inredning, papper och förpackningar. Dessutom påverkas vi alla av skogens tjänster så som fotosyntes, kolsänka, vattenrening, översvämningsskydd och mycket annat. Förutom dessa enormt viktiga resurser har skogen också mjuka värden, där vi nyttjar den för rekreation på olika sätt. I en studie av en forskare från Group for Environmental Neuroscience har man kunnat påvisa de positiva effekterna av att vistas i skogen. Man jämförde hur stressaktiviteten i amygdala påverkades av en timmes skogspromenad jämfört med en timmes promenad i stadsmiljö. De personer som fått promenera i skogen hade en tydligt positiv effekt. Det här är vi ju förstås många skogs- och naturälskare som redan visst, bara på vår egen känsla.

Så efter en lång arbetsdag vid datorn ska det nu bli skönt att komma ut på en runda i närliggande skog. Hoppas även du får komma ut lite i naturen idag!

Vid tangenterna: Emilia Bröms Axelsson, verksamhetsledare vid Seose i Sverige

Du kan läsa mer om studien här.