Vi var många som höll andan under gårdagen i väntan på ett eventuellt besked. Skulle Avskogningsförordningen (EUDR) skjutas upp 12 månader eller inte? Sedan kom nyheten om att jo, man hade röstat ja för att skjuta upp införande 12 månader framåt, men man hade även röstat ja för en rad förändringar. Om man inte hinner att formellt bearbeta och godkänna alla dessa delar, kan EUDR som den nu är skriven komma att börja gälla skarpt vid årsskiftet, för att sen skjutas upp och förändras. Snacka om dimridå!
Så vad händer nu?
EUDR trädde i kraft i april 2023, och börjar gälla 31 december 2024. EU-kommissionens förslag om att skjuta upp implementeringen 12 månader skulle formellt sett bara röstas igenom, för att sedan antas. Nu, när man även lagt fram önskemål om förändringar (där 8 stycken röstades igenom) innebär detta att förordningen behöver tas igenom den så kallade trilogen, en process som kan vara tidskrävande. Förslaget om 12 månaders senareläggning var redan godkänt av Rådet, men nu måste man alltså även gå igenom de nya förslagen för godkännande. I praktiken innebär detta alltså att nuvarande skrivningar kan hinna träda i kraft vid årsskiftet, innan man klubbat igenom dessa förändringar. En av de förändringar som röstades igenom var förslaget om att införa s.k. ”riskfria” länder. Med detta menas att vissa länder skulle kunna få statusen ”riskfria” (eller ”no risk”), och mer eller mindre undantas från de flesta krav och kontroller.
Kommer Sverige bli ett ” no risk”-land?
För att bli ett riskfritt land enligt förslaget, ska man uppfylla följande 3 kriterier:
- Stabil eller ökande skogsareal jämfört med 1990
- Landet har skrivit under Parisavtalet och internationella konventioner om mänskliga rättigheter
- Landet ska ha lagstiftning om skogsbevarande och mot avskogning som efterlevs och övervakas
Det är möjligt att man från EU-kommissionen skulle kunna bedöma Sverige som ett ”no risk”-land, men det finns inga garantier. Fler detaljer kring bedömningskriterier behövs för att göra en säkrare bedömning, även om det fortfarande skulle vara en gissning. Antas detta förslag, och om Sverige inte skulle anses som ett riskfritt land, skulle detta kunna ge tuffa konkurrensnackdelar för Sverige.
Ingen rast, ingen ro
De verksamhetsutövare och handlare som idag omfattas av förordningen behöver nu fortsätta sina förberedelser och vara beredda att efterleva nuvarande förordning till nyår. Nya besked kan teoretiskt sett komma i sista stund, men det är inget man kan räkna med.
