För inte ens en vecka sedan plockade jag trattkantareller i skogen intill vårt hus. Idag ligger ett vitt snötäcke över landskapet. Jag har den stora turen att ha naturen nära. Här ute på landet samsas vi, bönder, skogsbrukare, hundägare, sommargäster, småbarnsfamiljer och naturfantaster. Och så alla djur, fåglar och allt som växer förstås. Det är många olika intresse och ändamål med att befinna sig just här. Vi måste alla respektera varandra för att kunna samexistera på att tryggt sätt. Även om det viktigaste syftet för mig med att bo här är lugnet, den uppvuxna skogens atmosfär och skatter, så är det inte bondens syfte (åtminstone inte inom ramen för hans yrke). Jag måste anpassa mig efter att traktorer åker skytteltrafik vissa delar av året, och att en del av träden i ”min skog” plockas ut. Jag bygger trots allt mitt kommande hönshus i trä, och eldar med ved i min kakelugn, så även jag gör mitt indirekta uttag, fast ur någon annans skog.
Jag tror på dialogen. Mellan grannar, mellan kollegor i branschen och olika intressegrupper. Det är nog också därför jag tror på vårt nätverk. Vi skapar utrymme för dialog och utbyte mellan olika aktörer på marknaden. Man kan se dem som konkurrenter förstås, men i det gemensamma certifieringsarbetet strävar de mot samma mål. Och alla vinner på att samtliga parter lever upp till kraven. Man kan känna en större trygghet i det man gör, men också bidra till en gemensam bild av trovärdighet för certifieringssystemen. Kanske kan man även skapa en gemensam dialog med helt andra intressegrupper, när man har varandra? När man ser att även andra börjat snegla på nya vägar, funnit nya lösningar och luftar nya idéer.
Det finns något som kallas för ”lägereldsfaktorn”. Människan har länge sett en samling runt lägerelden som en naturlig plats för samtal, reflektion och gemenskap. Jag tror att vi måste hitta utrymmen i vår snabba, digitala och inte alltid så genomtänkta kommunikation som ger mer tid till reflektion. Först då finns tillräcklig plats för att ta in även andras visdom och världsbild. Hur skapar vi tillfällen för denna typ av informella, djupare och mer reflekterande dialog?
Seoses nätverk är i huvudsak digitalt, men en gång om året försöker vi träffas fysiskt. Kommande träff i februari har som fokus att titta på kommande standardrevisioner, lära oss mer om alternativa sätt att bruka våra skogar, och möjligheten till dialog med andra aktörer inom certifieringen. Jag hoppas att denna träff ska få lägereldsfaktor.
/Emilia Bröms Axelsson, verksamhetsledare Seose i Sverige